Rationalism

Rationalism är en filosofisk inriktning som hävdar att det existerar kunskap som ytterst har skapats från någon sorts icke-sensorisk källa och att sådan kunskap är möjlig att tillämpa i vår värld.

Termen rationalism kommer antagligen från att dess tidiga företrädare hänvisade till att förnuftet var den mest pålitliga vägvisare i en värld full av vidskeplighet och olika trosuppfattningar.

Och i förhållande till mystiker är rationalister närmare "verkligheten" än till exempel spågummor och häxtroende.

En extrem rationalist skulle hävda att all kunskap erhålls genom en metod som inte innefattar perception. Den skulle sedan avlida inom en vecka, till exempel på grund av att den inte har druckit.

En slutsats om att vatten är viktigt för vår överlevnad kan inte baseras på enbart resonemang. Den måste ytterst baseras på perception, till exempel på att den blev piggare efter att ha druckit vatten.

Balanserade rationalister hävdar att det, förutom balanserade skeptiska uppfattningar om kunskap, också existerar kunskap som ytterst har skapats från någon sorts icke-sensorisk källa.

De räknar inte in medfödda förmågor till sådan kunskap.

När de försöker definiera sådan kunskap råkar de ut för olösliga problem som diskuteras i detalj på sidan "a priori".

En rationalist kan använda ett a priori argument som en utgångspunkt, hypotes eller antagen premiss, och hävda att den inte behöver motiveras från perceptioner. Det räcker med att säga att den bygger på till exempel intuition, transcendental kunskap, profetia, dröm, uppenbarelse från en högre makt eller helt enkelt att någon auktoritet sagt detta.

Seriösa rationalister söker premisser som kan vara "absolut säkerställda" eller a priori. Från sådana premisser vill de skapa resonemang genom analys.

Mindre seriösa skribenter kan utgå från ett subjektivt lämpligt påstående som inte ens definieras tydligt.

Trovärdigheten i slutsatserna vid sådana diskussioner blir, som alltid, jämförbara med trovärdigheten i premisserna.

Inte rationell grundsats

Epistemologer inom området balanserad rationalism hävdar att det, förutom sannolikhetsargument, existerar påståenden som inte ytterst skapas genom perception. Sådana påståenden kallas ofta "givna" eller a priori.

Detta är i motsats till vad förnuftet (ratio) säger och delar av rationalism är tämligen närliggande idealism [se t.ex. Guyer].